på väg till skolan varje dag som ler mot alla han möter och säger -morr'n morr'n! Första gången jag träffade på honom trodde jag han var en knäppis, en sådan som bara pratar med sig själv och vräker ur sig saker åt höger och vänster. Men han är nog bara glad och trevlig och vill hälsa på alla som han träffar på morgon efter morgon. Det är nog vi som är knäppisarna som stirrar ner i marken dag efter dag och inte möter en enda människas blick. I mitt nästa liv skall jag bli honom och gå ut och möta dagen med samma glädje och nyfikenhet som denna man!
1 kommentar:
åh vad härligt, har en sådan gubbe fast vi säger godmorgon. men nu när jag är mammaledig så träffar jag inte honom mera eftersom vi stötte på varandra påvägen till jobbet.
härligt med härliga mäniskor!
Skicka en kommentar