Förra året så lovade jag Elliot att han skulle få springa lilla göteborgsvarvet. Det var dagen efter så att säga och mamma var väldigt väldigt trött och hade en aningens ont i huvudet.
Veckan efter så var det centimetermaran här i Kungsbacka och då drog vi till med att det var visst lilla göteborgsvaret och oj vilken tur att det var i Kungsbacka och inte Göteborg!
Eftersom det nu skulle vara samma lopp i år så har han gått omkring i två veckor och sagt att det minsann heter lilla göteborgsvarvet och inget annat.
Vår förskola, Örtagårdens förskola hade tryckt upp tröjor så att alla barnen sprang i samma och även de föräldrar som var med. Elliot ville gärna att pappa skulle springa med, tur att han inte ville att mamma skulle springa med säger jag. Det hade varit pinsamt att komma i mål flåsande!
Elvin diggade mest till musiken, undrar vad det kommer bli av honom när han kommer bli stor!
Marie, vår nya föreståndare var helt grym på ansiktsmålning!
Ja vad har vi då lärt oss av detta? Jo att inte ljuga för sina barn för det biter dig bara i rumpan en annan gång!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar